
Artificiell intelligens i analysarbetet
AI och maskininlärning
AI och maskininlärning har en allt större betydelse i Evidens arbete. AI är ett paraplybegrepp. Gemensamt är att någon form av algoritm för maskininlärning krävs för alla AI-tillämpningar. Maskininlärning är tillämpningar av matematik och statistik.
Vår rådgivning har alltid stöd av data och empiri. Tillgång till omfattande och relevanta data är grundläggande för att kunna nyttja möjligheterna med maskininlärning. Ofta utvecklar vi förklaringsmodeller som tydliggör samband mellan orsak och verkan. Vi vill att det finns transparens från data till slutsats. Samma strävan finns när vi tillämpar algoritmer för maskininlärning.
Vårt försprång som analys- och konsultföretag förutsätter ständig innovation. Återkommande publicerar vi metoder så att de är möjliga att återskapa med egna data. På det sättet bidrar vi till att utveckla branschen, en ”open source-strategi”, som vi gärna ser att fler tar efter.
Efterfrågan på bostäder lämpar sig särskilt väl att analysera och prediktera med olika tillämpningar av maskininlärning. Evidens har sedan många år utvecklat modeller för prognostisering av priser, kvantifiering av marknadsdjup och analys av betalningsvilja för nya bostäder. Allt detta gör vi numera med stöd av maskininlärning. Två konkreta exempel ges nedan, pris- och hyressättning av nya bostäder och analys av söktryck för hyresrätter.
Samtidigt som vi omfamnar möjligheterna med maskininlärning ser vi även de utmaningar som följer med metoderna. Läs mer om våra tankar kring svarta lådor och hallucinationer nedan.
Pris- och hyressättning av nya bostäder
Maskininlärning ger en rad nya möjligheter vid analys av betalningsvilja för nya bostäder. Vi arbetar med flera typer av modeller och även olika grad av upplösning, från områdespriser ner till priser för enskilda bostäder med specifika egenskaper.
Att prissätta bostäder i nyproduktionsprojekt är ett hantverk. De nya bostäderna möter konkurrens från utbud av andra nyproducerade bostäder så väl som från befintliga bostäder på successionsmarknaden. Vid en traditionell analys av betalningsvilja för bostäder i ett projekt sammanställs alla tillgängliga data om utbud och noterade priser för begagnade bostäder. Beräkningar görs för att göra produkter så jämförbara som möjligt. Betalningsviljan kan variera mycket beroende på till exempel bostadens area, antal rum, avgift till förening, våningsplan med mera. I miljöer med ett stort antal transaktioner minskar osäkerheterna i analysen och det omvända gäller i miljöer med tunt dataunderlag.
Maskininlärningsmodeller kan med god precision bestämma en optimal pris- eller hyresnivå för en nybyggd bostad. Med modellerna går det även att undersöka hur prisnivån förändras om lägenheter eller projektet som helhet modifieras. Exempel på frågor som kan besvaras:
- Vad betyder bostadens area för betalningsviljan? Detta kan både visas för projekt som helhet och för en specifik bostad. Exempelvis: hur förändras betalningsviljan för ettor på ett visst våningsplan om arean ökar eller minskar?
- Hur påverkar avgiftsnivån? Även här kan analysen göras för specifika bostäder eller för projekt som helhet.
- Vilken betydelse har våningsplan?
- Vad betyder särskilda kvaliteter som närhet till park, vatten och serviceutbud för projektet? Finns skillnader för olika lägenhetsstorlekar?
Ett projekt kan analyseras med avseende på medelvärden för typbostäder, men kanske mer intressant är möjligheten att konfigurera ett helt projekt med uppgifter om samtliga bostäders specifika egenskaper och maskinellt pris- och hyressätta alla bostäder samtidigt. När modellen har byggts upp finns möjligheter till simuleringar som direkt summeras till slutsatser om hur projektets totala intäkter påverkas.
I modellerna ingår både bostädernas egenskaper och vad som utmärker byggnadens läge och närmiljö. Modellerna kan tränas på de egenskaper som vi i studier av stadskvaliteter visat har betydelse för bostäders attraktivitet. Genom att både träna modellerna på lägenhetsegenskaper och stadskvaliteter samtidigt kan analyser göras av scenarier av typen ”hur påverkas betalningsviljan för små bostäder jämfört med stora bostäder av att tunnelbanan byggs ut?”.
I miljöer med litet antal transaktioner, där en manuell analys är utmanade, kan maskininlärningsmodeller ge värdefulla insikter. Moderna tränas med data för större geografiska områden, i vissa fall regioner, ibland hela Sverige, och nyttjar återkommande mönster för att prissätta bostäder även där det i nuläget helt saknas bostäder. Det vi behöver tillföra som input till modellerna är en beskrivning av den miljö som förväntas skapas när projektet är genomfört.
Söktryck för hyresrätter
Efterfrågan på hyresrätter är stor på många marknader i Sverige, vilket inte minst syns när kötider sammanställs. För nyproducerade eller renoverade bostäder kan kötiderna vara kortare och söktrycket, antalet sökande per bostad, vara lägre. Med maskininlärningsmodeller kan söktryck predikteras för enskilda bostäder med utgångspunkt från deras egenskaper, som exempelvis hyra, antal rum, area och våningsplan, samt deras exakta läge.
Om söktrycket är lågt behöver det inte leda till att lägenheter står tomma, men däremot kan omflyttningen bli förhöjd, vilket bland annat ger ökade underhållskostnader och minskade hyresintäkter genom omflyttningsvakans. Hyreslägenheter med höga hyror i mindre attraktiva områden riskerar få kritiskt lågt söktryck. Inför omfattande ROT-åtgärder i ett bestånd eller vid beslut om genomförande av nyproduktion av hyreslägenheter kan en skattning av söktryck vara avgörande. Analysen kan även användas för att konfigurera projekten med avseende på val av exempelvis ROT-åtgärder eller lägenhetsfördelning för nyproduktionsprojektet. Flera faktorer än hyresnivån har dock betydelse för söktrycket och dynamiken kan beskrivas med modeller. De viktigaste faktorerna som förklarar söktrycket är:
- Hyresnivån, som i svaga miljöer är känslig för hushållens budgetrestriktioner.
- Skillnad mellan bostädernas jämviktshyra (”marknadshyra”) och utgående hyra. Uppfattas bostaden som prisvärd i relation till vad den erbjuder i form av utformning och läge?
- Antal rum och area. Beroende på lokalt utbud finns både risk för överutbud eller behov av fler bostäder av viss storlek. Även budgetrestriktioner träffar olika beroende på om hushåll med en eller två försörjare kan bo i bostaden.
- Våningsplan. Precis som för bostadsrätter föredras läge högre upp i husen och i vissa fall undviks entréplan av trygghetsskäl.
Med modellerna kan både befintliga bestånd analyseras och tilltänkta projekt. Analys av befintliga bestånd är ofta kopplade till att beslut om ROT-åtgärder eller som del av analyser inför förvärv, finns möjlighet till lönsam upprustning av ett bestånd? För nya hyresrätter kan den hyra som krävs för att möjliggöra en lönsam investering uppgå till nivå som inte observerats tidigare på den lokala marknaden. Med modellerna finns möjlighet att pröva scenarier och utvinna mer kunskap ur mönster och data bortom vad manuella analyser förmår undersöka.
Vill du läsa mer om svarta lådor och hallucinationer?
Varför en maskininlärningsmodell ger ett visst svar kan vara mer eller mindre svårt att förstå. Komplexitet och mängden parametrar som algoritmerna nyttjar blir även i relativt små modeller snabbt omöjligt att överblicka eller förstå. Men det finns en rad verktyg att ta till för att undersöka hur modeller fungerar...
Relaterade uppdrag

Rekordlåg skuldsättning – Hushållens tillgångar och skulder

Evidens lanserar nytt verktyg för bostadsförsörjning

Bopolspanarna

Effekter på bostadsbyggandet av mildare kreditrestriktioner

Evidens strategisk samarbetspartner till Bopol

Är tomträttens syfte satt ur spel?

Vakanser i allmännyttan – förändringar och bakomliggande drivkrafter

Nu öppnar anmälan till 2025 års nätverk

Generationsbingot – Bortskämda boomers och bortträngda zoomers

Bostadsbyggande – demografi eller ekonomi?

Långsam återhämtning

Återbruk – En vägledning för fastighetsägare

Di: Mörka utsikter för bostadsbyggandet

Sparandetider för inträde på bostadsmarknaden – en undersökning i 15 kommuner

Bottenkänning med långsam återhämtning

Att stärka socioekonomiskt svagare stadsdelar genom breddat bostadsutbud

Åtgärder för ökat bostadsbyggande – potential för olika reformförslag

Avregleringen av hyresmarknaden i Finland

Prisfall och köpkraft på bostadsmarknaden

Överklagandet av detaljplaner

Bostadsmarknaden i ett skifte

Så bryter vi boendesegregationen

Di: Bokrisen hotar bli långdragen

Bostadsbyggandets betydelse för unga vuxna

Flyttkedjor och rörlighet på bostadsmarknaden i Skåne

Fritt fall? Stockholms bostadsbyggande de kommande åren

Politiskt ledarskap efterfrågas

Samhällseffekter av långa ledtider i plan- och bygglovsprocessen

Hem & Hyra: Stödet som ger miljonärer lägre hyra – så spenderades statens bostadsmiljarder

Tillväxt, bostadsbyggande och mark för verksamhetslokaler i Gävle

Marknadsdjup – Hur många bostäder kan man bygga?

Rapportserie ”Den svenska bostadsmarknaden”

Löpande omvärldsanalys: ”Abonnemang”

Analyser och beskrivningar till årsredovisningar

Uppföljning och utvärdering av översiktsplan

Betalningsvilja för bostäder

Marknadsanalys bostäder Kvarnholmen

Marknadsanalys Nacka

Sverigeförhandlingen

Barnkonsekvensanalys i södra Stockholm

Medborgardialog och barnkonsekvenser i Fagersjö

Vad kostar det att bygga en ny stadsdel?

Modell och principer för exploateringsersättning

Framgångsrik marktilldelning i Växjö

Ekonomiska förutsättningar vid stadsutveckling i Lund

Ekonomiska villkor och affärsupplägg

Strategi för utveckling av Karlslund

Strategi för utveckling av kvarteret Platinan

Marknadsföring mot investerarmarknaden

Utveckling av försäljningsprospekt

Varumärkesstudie för bostadsutvecklare

Varumärkesmätning bostadsområde

Hantering av konflikter och olikheter

Individuell ledarutveckling

Organisationsutveckling för ökat bostadsbyggande

Sammanslagning av organisationer

Förändringsledning med sammanslagning

Verksamhets- och kvalitetsutveckling i Stockholms stad

Ledarskapsutveckling för privat byggföretag

2016: Effekter av ytterligare kreditrestriktioner för hushållen

2016: Effekterna av ett skuldkvotstak

Affärsplan för fastighetsföretag

2016: Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015

2011: Staten som fastighetsägare och hyresgäst, SOU 2011:31

2014: Hushållens förväntningar på bostadsprisutvecklingen

Nöjd Stadsdels-Index, NSI

Ledningsstöd

2013: Har Sverige en bostadsbubbla?

2015: Utan finansiering stannar bostadsbyggandet

2015: Den bedrägliga skuldkvoten

Strategi för utvecklingen av Mariehäll i Bromma

Affärsplan för utveckling av fastighet på Lidingö

Intäktspotential vid stadsutveckling

Fotografiska – fastighetsutveckling

Stadsutvecklingsprocess för Wättingeområdet i Tyresö

2017: Långsiktiga effekter av att äga och hyra sin bostad

2017: Trångboddhet i Sverige

Nyproduktion av studentbostäder

Marknaden för studentbostäder

Strategi för ägarlägenheter

Val av nya geografiska marknader

Att outsourca eller inte?

Affärsplan med syfte att attrahera nya kunder

Affärsrådgivning till internationell investerare

Investeringsstrategi för institutionell fastighetsägare

Kundsegmentering

Strategi för ägandet av Lidingöhem

Betalningsvilja för våningshöjd

2015: EU och kommunernas bostadspolitik, SOU 2015:58

DN: Samhällsviktiga grupper har inte råd att bo i Stockholm

Flyttkedjor och rörlighet på bostadsmarknaden

DN Debatt: Sänk amorteringskraven så att unga får råd med villa

Nyproduktion i särskilt utsatt område gav positivt resultat

Politiken är kluven kring äldres boende

Bostadsmarknaden för äldre – rörlighet, preferenser och betalningsvilja

Hushållens värderingar av läges- och bostadskvaliteter på bostadsmarknaden i Stockholm

Di: Trendbrott på bostadsmarknaden – nu måste byggbolagen tänka nytt

Effekter av fri hyressättning i nyproduktionen i mindre och medelstora kommuner

Utvärdering av investeringsstöd till nya hyresbostäder

Megatrender och en svart svan

Di: Borallyts bittra baksida – de missade gräddfilen: ”Unga har drabbats hårt”

En halvering av p-talet kan öka nyproduktionen av bostäder i Stockholms län med 20%

Di: Hyresras när företagen överger kontoren: ”Orolig för en efterfrågechock”

Efterfrågan på nya bostäder i Stockholmsregionen

Gasa mer nu när det är kris

Bostadsglappet i Skåne. Analys av hushållens möjlighet att hyra eller köpa bostäder i Skåne.

Var det värt det?

Ny Evidens-rapport visar på mycket svagt samband mellan beviljat investeringsstöd och bostadsefterfrågans styrka

Missförstånd, överdrifter och rena felaktigheter

Modell för startlån – principer och effekter

Finansiella förutsättningar för ökat byggande av hyresbostäder

Modell för bostadsefterfrågan i Skåne

Effekter av kreditbegränsningar för unga förstagångsköpare

Vem skall finansiera framtidens bostäder?

Hur vill studenter bo, hur mycket vill de betala och hur många studentbostäder kan vi bygga?

Fortsatt realistiska förväntningar om prisutvecklingen på bostadsmarknaden – Sverige allt längre från en bostadsbubbla

Läge för kontorslokaler – Mölndal

Käppar i hjulet?!

JLL-Evidens Residential Market Index

Långsiktiga effekter av att äga och hyra sin bostad

Värdeskapande stadsutveckling – Stadskvalitetstudie i Göteborg

Trångboddhet i Sverige

Effekterna av ett skuldkvotstak

Den bedrägliga skuldkvoten

Utan fungerande finansiering stannar bostadsbyggandet

Är hushållens förväntningar på bostadsmarknaden orealistiska?

Om hushållens skuldsättning och bostadsmarknaden

Bostadsbubbla?

Värdering av stadskvaliteter – tre studier

Vill du veta mer om AI och maskininlärning?
Vi berättar gärna mer om vårt affärsområde AI och maskininlärning. Maila direkt via länken till höger.