2015: Utan finansiering stannar bostadsbyggandet
Evidens fick i uppdrag av Sveriges Byggindustrier att i en rapport försöka förklara varför bostadsbyggandet varit lågt i Sverige de senaste decennierna. Fokus i debatten har hittills varit problem på utbudssidan i form av regelverket PBL, miljöbalken mm. Analyserna i rapporten visar att ett uthålligt högt bostadsbyggande kräver en hög bostadsefterfrågan. Och en hög bostadsefterfrågan kräver i sin tur att hushållen får möjlighet att bygga upp och effektivt förvalta finansiella tillgångar som sedan kan användas som eget kapital vid bostadsinvesteringar. Betydelsen av att hushållen kan förfoga över ett sådant kapital ökade dramatiskt sedan det tidigare statliga bostadsfinansieringssystemet avvecklades under 1990-talet. Istället för statlig bostadsfinansiering ska kostnaderna för bostadsproduktionen numer helt och hållet bäras av hushållen själva.
I analysarbetet har ett antal olika variabler som antagits kunna förklara byggtakten testats i en tidsserieanalys, inte minst ett stort antal variabler som beskriver hushållens efterfrågan i form av demografi, inkomster och förmögenheter. Den statistiska analysen visar att det framför allt är sex variabler som på ett signifikant sätt förklarar en stor del av variationen i produktionstakt:
- hushållens finansiella netto, dvs. tillväxten i hushållens finansiella tillgångar minus skulder
- förändringen av fastighets- och reavinstbeskattningen
- reporäntan (eller bolåneräntan)
- sysselsättningen (endast signifikant för storstadsregionerna och Stockholmsregionen)
byggkostnaderna - tillgång till mark i attraktiva lägen
Slutsatsen är att de finansiellt relaterade faktorerna är viktiga för att förklara variationen i bostadsbyggandet och att flera av dessa faktorer i nuläget är gynnsamma för bostadsproduktion.
En intressant fråga är samtidigt varför variabeln befolkningsförändringar inte kan förklara variationen i byggandet? Förklaringen är att stora delar av befolkningstillväxten utgörs av hushåll med små möjligheter att i närtid efterfråga nyproducerade bostäder: nyfödda, ungdomar och flyktingar. Dessa grupper är små jämfört med den förändring av bostadsefterfrågan som uppstår hos den stora gruppen som redan är bosatt och sedan längre tid etablerad på arbetsmarknaden i regionen.
