Sparandetider för inträde på bostadsmarknaden – en undersökning i 15 kommuner

Många unga vuxna vill helst äga sin bostad i form av en bostadsrätt eller i form av ett mindre småhus eller radhus. Men de senaste decennierna har det blivit betydligt svårare att köpa en bostad. De ökande svårigheterna för förstagångsköpare beror till viss del på att den reala prisnivån har stigit. Men nya regler har samtidigt höjt trösklarna in på bostadsmarknaden ytterligare:

• Ett bolånetak som kräver en kontantinsats om minst 15 procent av köpeskillingen infördes 2010.
• Amorteringskrav som driver upp boendeutgifterna infördes 2016 och skärptes ytterligare 2018, då amorteringskraven kopplades till hushållens inkomster.
• Kraven vid kreditprövningen har dessutom skärpts genom att hushållen ska klara sex till åtta procents räntenivå och samtidigt ha tillräckliga ekonomiska marginaler enligt bankernas så kallade kvar-att-leva-på-kalkyler.

I denna rapport, som tagits fram på uppdrag av HSB, beräknas vilket sparbehov unga vuxna har för att kunna köpa sin första bostad. Beräkningarna omfattar 15 olika kommuner och görs för olika typer av hushåll. Resultatet visar att det krävs ett betydande sparkapital för att kunna köpa en bostad och samtidigt få rimliga boendeutgiftsandelar. I många fall räcker det inte med att spara ihop till en kontantinsats som motsvarar 15 procent av priset för en bostad. Med gällande amorteringskrav och räntenivåer blir i många fall boendeutgifternas andel av hushållens disponibla inkomster alltför hög vid en belåningsgrad på 85 procent.

Läs hela rapporten nedan.