2023-12-05
Avregleringen av hyresmarknaden i Finland
Den makroekonomiska utvecklingen har gjort det svårare för hushållen i Sverige att köpa en bostad och den vikande efterfrågan i kombination med ökade kostnader har inneburit en dramatisk nedgång i nyproduktionsvolymerna.
Efterfrågan på nya hyresrätter har inte påverkats lika mycket av stigande räntor, men i den mån hushållens betalningsvilja med marginal överstiger hyresnivåerna som bestämts med bruksvärdes- eller presumtionshyressystemen, uppstår köer som normalt missgynnar hushåll utan kötid, exempelvis hushåll från andra delar av landet. Sättet att bestämma hyresnivåerna i nyproduktionen bidrar därför till att byggandet av hyresrätter i de mest efterfrågade tillväxtområdena i Sverige blir lägre än det skulle kunna vara.
I Finland fanns fram till början av 1990-talet ett liknande system som i Sverige med reglerade och kollektivt förhandlade hyror. Den privatfinansierade hyresrätten hade då under en längre tid fört en tynande tillvaro mot bakgrund av stadigt minskande realhyror. I samband med 1990-talskrisen avreglerades dock hyressättningen i det privatägda beståndet i tre steg fram till 1995.
Rapporten, framtagen på uppdrag av Bofrämjandet, undersöker hur det finska systemet utformats, hur det infördes och vilka erfarenheter och lärdomar som kan dras av Finlands förändring av hyresrättsmarknaden – med fokus på Helsingforsregionen.
Utvecklingen sedan avregleringen har präglats av högre hyror, en omvandling från ägt boende till hyrt och ett bostadsbyggande i Helsingforsregionen som vida överstiger Stockholmsregionens. Andelen hushåll som bor i hyresrätt har ökat stadigt i finska städer och det är de fritt finansierade hyresrätterna (med fritt satta hyror) som står för ökningen. Idag är det inte svårt att hitta en hyresrätt med inflyttning imorgon i centrala Helsingfors, givet att man är beredd att betala den hyra som begärs. Samtidigt byggs det i stor utsträckning räntesubventionerade allmännyttiga hyresbostäder med reglerade, kostnadsbaserade hyror.
I dagens Finland är det i stort sett ingen som diskuterar en återreglering, men hur gick det till när förändringarna genomfördes? Rapporten beskriver hur förutsättningarna som rådde i det tidiga 1990-talets Finland på olika sätt kan ha bidragit till att möjliggöra avregleringen – och till dess acceptans. Ett införande i flera steg, 90-talskrisen samt ett betydande inslag av subventionerat byggande och bostadsbidrag, spelar här en central roll.
Läs hela rapporten nedan.