Rapportframsida: femhundrakronorssedlar i formen av ett hus

”Den bedrägliga skuldkvoten” synar ett antal vanliga påståenden i debatten om hushållens skuldsättning och prisutvecklingen på bostadsmarknaden. Rapporten visar att diskussionen om skuldsättningen till stora delar är onyanserad.

De jämförelser av skuldkvoten som görs mellan olika länder är missvisande och överdriver riskerna med hushållens skulder i Sverige. Förklaringen är att svenska hushåll i högre utsträckning finansierar välfärdstjänster genom högre skatter och sociala avgifter, än vad som är vanligt i många andra länder. Det betyder att de disponibla inkomsterna blir lägre och skuldkvoten högre i Sverige. Men eftersom en stor del av det högre skattetrycket i Sverige motsvaras av högre social trygghet är ett skuldkvotsmått som tar hänsyn till skillnader i beskattningen rimligen mer rättvisande. Tar man hänsyn till dessa förhållanden är inte skuldkvoten i Sverige anmärkningsvärt hög.

Sammantaget är skuldkvoten ett dåligt mått på eventuella risker förknippade med hushållens skulder. En palett av olika mått som räntekvot, belåningsgrad, skuldsättningsgrad och nettoförmögenhet tillsammans med stresstester av hushållen motståndskraft mot högre räntor och prisfall ger betydligt bättre information om hur risker utvecklats. Studier av hur dessa mått utvecklats visar att hushållens motståndskraft mot störningar har ökat, inte minskat, de senaste åren.

Rapporten är framtagen av Evidens på uppdrag av Rikshem och Veidekke.
Följ länken nedan för att läsa mer.

The report is also available in English: “The deceptive debt ratio”.
Follow the link below to read more.


Andra publikationer