Modell för bostadsefterfrågan i Skåne

I diskussionen om bostadsbyggandet i Sverige utgår ofta debatten från vad som brukar benämnas ”bostadsbehov”. Men eftersom behov av nya bostäder och efterfrågan inte är samma sak har Region Skåne och Sveriges Byggindustrier givit Evidens i uppdrag att beräkna bostadsefterfrågan i Skåne. Med efterfrågan avses den volym av bostäder som hushållen kan efterfråga till gällande marknadspriser och hyresnivåer i nyproduktionen.

Beräkningen av bostadsefterfrågan har utgått från en metod som Evidens presenterade i den statliga utredningen Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar, SOU 2018:35. Evidens metodbeskrivning återgavs i sin helhet i bilaga 4. Beräkningen av bostadsefterfrågan sker i en stegvis process. Utifrån pris- och hyresnivå samt bostadsstorlekar för olika hushållstyper kan boendeutgifter förenade med dessa tänkta bostäder beräknas. Nästa steg i analysen är att undersöka hur flyttmönster till nyproduktion ser ut. I dessa rekryteringsområden identifieras sedan det antal hushåll, ensamboende och sammanboende, som har tillräckliga inkomster för att kunna köpa eller hyra en ny bostad. De flesta hushållen avser dock inte att flytta. Därför måste flyttfrekvenser i de olika kommunerna analyseras. För att sedan kunna analysera hur många hushåll som föredrar nyproduktion vid en flytt har ca 1800 hushåll i Skåne tillfrågats om sina boendepreferenser vid flytt. Därigenom har ytterligare data till analysen tillförts så att antalet hushåll som helst vill flytta till nyproducerad bostadsrätt, hyresrätt samt äganderätt kan beräknas.

Med denna metodik har den årliga bostadsefterfrågan i Skåne beräknats till ca 5 800 nya bostäder, exklusive specialbostäder. Skattningen återger den "köpkraftiga efterfrågan", dvs det antal bostäder som hushållen har förmåga att finansiera antingen som ägda eller hyrda bostäder. Antalet påbörjade nya bostads- och äganderätter de senaste åren är något högre jämfört med det beräknade marknadsdjupet. Det kan betyda att byggtakten framöver faller något för dessa upplåtelseformer.

Beräknat marknadsdjup understiger överslagsmässiga beräkningar av demografiskt betingade behov som kan beräknas till ca 7 600 nya bostäder per år. Det pekar mot att glappet mellan behov sprungna ur den demografiska utvecklingen och faktiskt möjligt byggande utifrån hushållens köpkraft och nuvarande marknadsvillkor fortsätter att öka.

Detta förhållande innebär rimligen att problemen på bostadsmarknaden fortsätter att förstärkas. Ett av de mer centrala problemen är att hushåll som står utanför och ska etablera sig på marknaden får fortsatt svårt att ta sig in. Dessa hushåll kan grovt delas upp i två kategorier; förstagångsköpare i form av unga vuxna, med för sin ålder normala inkomster, respektive hushåll i olika åldrar med låga inkomster.

Det är våren 2019 oklart på vilket sätt den politiska majoriteten i riksdagen bedömer problemen på bostadsmarknaden och vilka eventuella beslut som kan komma att fattas under de närmaste åren. För närvarande, våren 2019, finns inga tecken på att några mer kraftfulla insatser genomförs i närtid. Slutsatsen blir därför att glappet mellan behov och köpkraftig efterfrågan sannolikt fortsätter att växa de närmaste åren. Följ länkarna nedan för att läsa mer.