2015-02-10
Publikationer
Den bostadspolitiska debatten präglas i dag av två huvudsakliga problem. Det första problemet handlar framför allt om att bostadsbyggandet är för lågt och att det råder bostadsbrist för stora grupper av hushåll, särskilt i storstadsregionerna. Det andra problemet handlar om att framför allt statliga myndigheter och politiska beslutsfattare uppfattar att skuldsättningen i hushållssektorn är för hög, främst på grund av bostadslån.
När det gäller det första problemet har utredningar och åtgärder framför allt fokuserat på hur utbudet kan stimuleras med hjälp av regelförändringar kopplat till planprocess och myndighetskrav. Det finns också en utbredd uppfattning om att problemen kan lindras för vissa grupper på bostadsmarknaden genom ökad nyproduktion av så kallade ”billiga, mindre”, hyresrätter. På basis av att man tillsatt utredningar om dessa frågor har de politiska partierna utlovat ett betydligt högre bostadsbyggande de närmaste åren.
Frågan om hushållens skuldsättning har framför allt drivits av Riksbanken, som utan tydliga och transparenta analyser och beskrivningar av påstådda problem, fått stort genomslag för uppfattningen att situationen skulle vara mycket problematiskt. Successivt har detta lett till att ett flertal åtgärder från myndigheterna vidtagits, senast ett förslag från Finansinspektionen om tvingande amorteringskrav, också för hushåll med relativ låg belåning, höga inkomster och stora finansiella och reala tillgångar.
Sammantaget förefaller den bostadspolitiska diskussionen ha gått i baklås: staten vill inte finansiera nya bostäder och hushållen får inte finansiera dem i samma utsträckning som tidigare. Men analyserna i denna rapport visar att debatten och problemformuleringen i betydande utsträckning är ofullständig och till vissa delar felaktig.
Rapporten presenterades den 10 februari 2015 på ett frukostseminarium arrangerat av Sveriges Byggindustrier.
Följ länken nedan för att läsa mer.
Andra publikationer
