Var det värt det?

Kreditrestriktioner har medfört att BNP-tillväxten bromsas genom minskat byggande och ökat sparande. Inbromsningen bedöms bli omkring 1 procentenhet årligen. 2028 beräknas BNP-nivån bli ca 2,3 procent lägre än vad Konjunkturinstitutets långsiktiga BNP-prognos visar, vilket motsvarar 1 718 miljarder kronor.

Sedan bolånetaket infördes 2010 har kreditgivningen successivt stramats åt. Skärpta krav i bankernas Kvar-att-leva-på-kalkyler (KALP) och införandet av amorteringskrav innebär att färre hushåll kan upprätthålla samma bostadsefterfrågan som före skärpningen av kreditgivningen. Kreditåtstramningen har bidragit till att efterfrågan på nyproducerade bostadsrätter och småhus har fallit. Dessutom tvingas hushåll i större utsträckning än tidigare spara större andelar av sin inkomst för att kunna köpa en bostad och mildra effekterna av högre amorteringskrav. Ett fallande byggande och ökat sparande bidrar till att den ekonomiska utvecklingen mätt som BNP-tillväxt bromsas.

Evidens har på uppdrag av Sveriges Byggindustrier skrivit denna rapport om kreditåtstramningens effekter på BNP-tillväxten.

Det ökade sparandet innebär minskad privat konsumtion vilket påverkar BNP-tillväxten negativt. Om sparandet utan kreditåtstramning skulle varit lägre innebär det att konsumtionen borde varit högre och därmed även BNP-tillväxten. Beräkningarna visar sammanfattningsvis att kreditåtstramningarna kan ha påverkat BNP-tillväxten betydligt genom minskad konsumtion, särskilt de senaste åren. I genomsnitt har effekten på BNP-tillväxten skattats till ca 0,5 procentenheter årligen.

Det är inte bara minskad konsumtion till följd av ökat sparande som påverkar BNP-tillväxten. Kreditåtstramningen innebär att nyproduktionen av ägda boendeformer har fallit. När bostadsinvesteringarna faller bidrar fallet till att BNP-tillväxten minskar eftersom bostadsbyggande utgör en del av de så kallade ”fasta bruttoinvesteringarna” i nationalräkenskaperna.

Av statistiken framgår att nybyggnad av permanenta bostäders andel av BNP toppade under fjärde kvartalet 2017 med 3,4 procent. Det framgår också att bostadsbyggandets bidrag till BNP-tillväxten varit betydande de senaste åren. Effekten av minskat bostadsbyggande på BNP-tillväxten skattats till omkring minus 0,5 procentenheter årligen.

Den sammantagna effekten av kreditrestriktionerna på BNP-tillväxten beräknas bli en minskning med omkring 1 procentenhet per år (varav -0,5 procent till följd av högre sparande samt -0,5 procent till följd av lägre bostadsinvesteringar). BNP-nivån 2028 skattas bli ca 2,3 procent lägre än vad Konjunkturinstitutets långsiktiga BNP-prognos visar, vilket motsvarar 1 718 miljarder kronor. Följ länken nedan för att läsa mer.